Att be om hjälp är för mig en av de mest ansvarsfulla sakerna man kan göra. Man vill lösa problemen och bekymmerna för de inblandades skull. Ändå har jag väldigt svårt för att be om hjälp eller råd. Jag vet inte vad det beror på riktigt. När det gäller bekymmer vi har med Billy tex kan jag känna att jag vill fråga om råd. Inte för att jag inte vet utan för att få bekräftat att jag tänker rätt. Samtidigt kan jag känna att jag är utbildad och borde kunna och lita på mina kunskaper.
Jag vet att det aldrig är fel att fråga och att jag ska sluta se det som ett misslyckande från min sida. Att fråga är att få mer kunskap och kanske att undvika misstag. Om man inte frågar får man inte veta. Man är aldrig fullärd.
Att ha ett problem som man inte vet hur man ska lösa och inte be om hjälp är i de flesta fall dumt. Om man däremot ber om hjälp så har man redan kommit en bit på vägen. Man har insett att något inte fungerar och man har kommit så långt att man vill försöka lösa det. Hälften vunnit!
Jag måste sluta tro vad folk ska tycka om att jag frågar och börja lita på mina kunskaper. Jag kan mycket, jag måste bara lita på det också. Annars kommer jag aldrig komma någon stans med detta!
Kommentera